Jag har alltid haft svårt de där med vänner....
redan i lågstadiet vart ja utstöt, men fick snabbt endå komma in i gänget, o ja hade mina kompisar under grund skolan, sedan börja ja gymnasiet, ja vart rätt fort utstöt även där, ja fick några kompisar, men bara typ 1 ja umgicks med även privat.

nu går ja inte i skolan o står här ensam.... ja har inga o umgås med, ja har några tränings kompisar som tränar på klubben.
men inga som man träffar för att ta en promenad, träffar för en fika, då e de bara träning, visst ja älskar(!!!!) o träna med olle o ha tränings kompisar då ja inte haft de innan så e ja väldigt glad o ha några st nu :D men ja saknar de där att bara kunna umgås utan hund ibland oxå.

Men de e bara inse att ja lever "for ever alon" med min hund, de e ja o Olle, o de e så ja vill ha de<3 ja vill absolut inte leva utan min röda räser räv, han e mitt allt<3
men ibland hade  de varit skönt o träffa någon utanför "hund värde" oxå.

o ja e inte så ofta på klubben (pga de tar tid o e jobbigt o ta sig ditt), så tränar mesta dels hemma... o då blir man ensam igen, då e de bara ja o Olle.

Rörigt inlägg men de ja ville ha ut av detta va att ja saknar mina darr där ja hade kompisar, där ja hade kompisar som ja träffade varje dag i skolan o oftast efter skolan...
idag träffar ja dem aldrig....
o dem ja träffar har ja lärt känna inom hund, o de e endbart på klubben 



Leave a Reply.