Jag har ju faktiskt inte presenterat herren i huset, som många tror så är de ju faktiskt inte olle, utan de är en annan fyr bent vän som är svart o vit vid namn Mulle, han är en norsk skogskatt (50%) och burma (50%) blandning :) 
så tänkte berätta hur denna herre kom in i mitt liv då ja aldrig varit katt människa :D
Picture
Anons bilden, Mulle till höger
Allt började en sommar dag (2003), mamma o jag hade varit ner och handlat på konsum och då såg ja denna annons om 2kattungar som letade hem, ja bara mamma titta "jaja kom nu" va ungefär hennes reaktion, va ju inte första gången ja hitta en annons ja ville vissa ;) men vi åkte hem ja sa inge mer om denna annons. Men sen kom min kompis o jag ville vissa henne denna annons (av någon anledning?) men vi cyklade ner o tittade, innan vi åkte därifrån tvekade ja några gånger men tillslut tog jag nr, och när jag kom hem igen, samlade jag mod och frågade mamma "mamma kan vi skaffa katt" ja va berädd på ett NEJ, men jag fick svaret "fråga pappa" så ja ringde pappa fort som f*n, och han frågade vad mamma sagt, o sedan sa han är det okej för mamma så ja.

Efter de samtalet va jag överlycklig! jag skulle få min egna katt om jag betalade honom SJÄLV!
så vi ringde "uppfödaren" och dem fanns kvar, vi åkte och tittade på honom samma kväll. När vi kom ditt så möttes vi av ett gäng lekfulla kattungar, ja fastnade för en kolsvart liten kattunge som dem skulle behålla tyvärr :/
Men sedan fick ja hålla i en av dem som skulle få flytta hemmifrån (Mulles bror) o sedan flyttade dem soffan där satt en lite rädd kille som inte ville ha någon kontakt o mamma fick hålla honom, o då satte ja ner mulles bror o ville såklart oxå hålla i den där söta hårbollen, vi valde mulle och jag betalade stolt halva honom (min lillebror betala andra halvan) han kostade 3kr, så 1.50kr var ;)
Kanske inte de bästa beslutet att välja den som inte ville ha någon kontakt men de va kärlek!

Vi åkte iaf hem med honom och när han kom hem hälsade alla på honom o han fick gå runt o kolla läget hemma, på natten sov han o på morgonen hade han börja lekt i min lillebrors rum, o ja o lillebror gick upp tidigt o lekte hela morgonen med denna udnerbara kattunge :D
han hette Mulle när vi köpte honom o han såg ut som en Mulle så han fick fortsätta heta det :D

Ett starkt minne jag har av mulles första tid är när han går fram till blomman (mitt dåvarande marsvin) och slår henne på nosen när hon luktar på honom och när han gjort de några gånger, så tar Blomman tag i Mulles morrhår och bakar in i buren och Mulle skriker o vi fick "rädda" honom, och efter den dagen så hade Mulle full respekt för Blomman, och dem vart riktigt goda vänner efter den dagen :)

Mulle slickade ofta på henne, och katter brukar markera lite lätt med tänderna när dem tycker om någon och de gjorde han ofta på henne :) men man fick vara med så de inte vart för hårt ^^

Vi kanske inte köpte den bästa katten, då han låg bakom soffan när vi köpte honom o inte ville ha kontakt, o idag så vill han inte vara nära färmlingar, de e bara familjen som duger, men jag tror att de e de som gör att han lever idag :)
han går inte nära bilvägar eller går fram till främlingar, han kommer bara om de e familjen som kommer :)
inte alltid han kommer om man ex kommer hem med en kompis.
Men hur går de nu när Olle har flyttat hem hit?
Mulle har ALDRIG acepterat hundar, min bror hade sin kompis med hund här o då va dem inne på min brors rum o mulle kände lukten och han gick o morrade igenom hela huset o skulle leta rätt på hunden som skulle dö ;)

Men när olle kom in i huset vart väl inte Mulle överlycklig! 
då olle var väldigt på, o de gillade inte Mulle, så olle fick en klo i nosen (tack o lov inte ögat!) o då började Olle lugna ner sig lite, men fortfarande lite för på, och Olle har jagat Mulle -____-
Men dem börjar bli lite mer vänner än ovänner iaf ;) så dem dödar inte varandra, men ja hade ju haft hoppet om att dem skulle vara bättre vänner, men kan inte önska mig så mkt mer med tanke på att Olle jagat Mulle O.o
o Mulle endå accepterar Olle som "en okej varelse i HANS hus" ;)
så dem tar inte död på varandra iaf :)

2 bilder på mina fina killar<3
 
Har tänkt på detta för ett tag sedan att börja med fly ball, men dem tankarna försvann endå rätt fort. Men nu såg ja bilder på en som hade tränat, så nu kom suget igen :)
o de fanns en fly ball på grizzly zoo för 329:- synd att man inte har pengar till den :(
så får väl sukta efter den tills ja får pengar... som ja aldrig lär få :'/
 
Vet inte vrf ja känner såhär... men allt känns bara fel :(
olle har skit bra fokus på mig när de e han o ja, men med störningen så blir de för mkt för honom....
o ja som vill börja tävla o så, de känns inte som de kmr bli något. Tanken e att första tävlingen i agility kommer vara 2juli men får se hur han e...

ja e för feg, ja vet ju att han kan, vi måste bara hitta varandra helt o hållet, han ska lära sig att de e mig han ska ha fokuset på, han älskar verkligen både agility o freestyle, han gillar tempot han vill springa, men ibland blir de för mkt o han exploderar.... o ja tappar honom.
men när han väl har fokus så går de ju så jävla bra!!!!!!

ja hoppas verkligen att han får bättre fokus på mig nu o vi kan jobba på ett bättre sammarbete :)
o sedan börja tävla då ja tror både ja o olle skulle gilla o tävla, aja får se....

vi siktar iaf mot 2juli som första agility tävlingen.
 
 
Känner mig sjukt nere....
vet inte vad ja ska göra, vill bara gråta men inga tårar kommer, o till vilken nytta ska dem få komma?
dem rinner o sen då? problemen e tillbaka...
ja orkar verkligen inte :( ja vill bara ge upp allt som hör mitt liv till...
Men samtidigt vill ja kämpa, ja kan inte överge min röda räv, han lämnar inte mig så vrf skulle ja lämna honom?

de enda ja vill är egentligen o hoppa av skolan helt o hålet! 
japp göra alla besvikna en gång till... de verkar vara de enda ja e bra på, göra folk besvikna :'(
efter ja hoppat av skolan vill jag bara få ett jobb ta mina saker o dra! hitta en fin lägenhet där ja o olle kan få leva vårat liv<3

men knak knak tillbaka till verkligheten...
ja kommer aldrig våga hoppa av skolan, se alla så besvikna på mig IGEN, ja vet att de e mitt liv, men ja lovade mig själv att orka för att vissa att jag KAN! men snart e ja inte så säker på att ja kan längre....

hade varit skönt med ett eget ställe, man går upp på morgonen, går till jobbet, kommer hem, hem till ett eget ställe!
mest av allt vill ja ju ha med olle till jobbet, men skulle inte de gå beror på hur lång bort man bor från jobbet osv, så blir de dagis eller dagmatte, inget ja föredrar, men går de inte så går de ju inte....

o mest av allt vill ja dra ner mot smålands hållet, så vacker natur där ja trivs i!
ja vet att ja skulle klara av att lämna familjen, dem bryr sig väl endå inte?
träffar dem knappt endå....


hm kanske ska ställa sig i bostadskö där nere?
leta jobb där ner?
flytta o jobba o lämna allt ja byggt upp?
lämna den person jag älskar mer än allt annat? ja har två killar i mitt liv röda räven o Nicklas. han lär inte vilja följa med... så ska ja lämna honom bara för jag ska få må bra? eller ska ja leva mitt skit liv för att få ha kvar min kärlek i livet?
allt blir så komplicerat... o min bästaste vän då, min syster från en annan morsa, ska ja lämna henne? vi har känt varandra sen vi var 8år, o varit bästisar sen dess! o vi träffas sällan nu, men drar ja blir de ju ännu mer sällan....

vafan ska ja göra :(
hade ja fått välja hade ja spolat fram i tiden, då ja o olle har ett eget hem o ja har ett jobb!
men nu är inte livet som en film som man kan spola hit o ditt med....
utan livet är verklighet! 
 
Dagens promenad gick rätt bra han va lite jobbig men inte allt för mkt ^^
aja de va fint väder som de varit typ sen olle kastrerades -.-
men kameran fick följa med idag så ja fotade lite :) 

annars har vi itne gjort så mkt idag, tränat lite lydnad o trick träning :)
o de gick super bra!!!!!  :D

nu ska ja iaf välja 12 bilder till en vägg almanacka 2013 :)
 
...Va jag hund lös!

Då levde jag ett liv i tårar o skit, livet va ett helvete!
men ja klarade av att stå upp gjorde att ja fan olle<3

nu lever jag med den bästa räven som existerar<3
älskar min kille över allt annat<3

Om 2v har ja haft min räv i 1år!!!!


aja rätt onödigt inlägg xD
men ni vet ja har tråkigt ;)

Men nu e min bebis sjuk, eller sjukt e han inte xD men opererad osv o när man själv va liten så såg man ju alltid på film när man va sjuk, så nu ska ja o olle se på nalle puh :D
 
1v vabb med älskling, då han inte kan vara ensam hemma med tratten på sig ^^
så sköönt säger ja ;) imorgon ska vi ta en skön sovmorgon sen får ja se vad dagen bjuder på, ja hade gärna tagit en lång  promenad som avslutades med boll bus på åkern...
så nu hoppas ja de blir fint väder lördag eller söndag o inte för kallt så ja o olle kan ta våran längre promenad :)
men blir inge boll bus denna helg, då ja känner att ja inte vill släppa honom direkt, så han får gå i koppel 1v tror ja sen får han börja gå lös igen ^^


Kommer lite blandade bilder ^^
 
Älskade tjejen ja saknar dig så de gör ont, du va mitt allt, min lycka på denna planet, men nu försvan ifrån mig, ja lämnades kvar, utan några svar va ja ensam igen, du hade flyttat ja var kvar, men de va inte så de skulle sluta...
de va ju dig ja skulle ha, vi skulle träna, vi skulle bli ett team som va oslagbara, men så vart de inte, ja la inte ner någon tid på att träna dig då ja visste att för eller senare skulle dem ta dig ifrån mig... o de gjorde dem...
tog mig ett halvår innan ja förlåt dig att du tog min prinsessa ifrån mig, o då fick ja reda på att då såldt henne, då sprack hela ja, ja ville bara skrika rakt ut, min älskade tjej va borta för alltid... o inte ens ett hejdå fick ja säga :(

jag kommer för evigt att älska dig o sakna dig gumman, du va de bästa som hänt mig på väldigt längre, 2010 somnade mitt marsvin in o i 1.5år låg ja på botten men vintern 2011 kom Svea in i mitt liv o fick mig o må bra ja hade aldrig varit så lycklig som ja va under den tid ja hade Svea, men när hon försvann så visste ja inte vad ja skulle ta mig till :(
Picture
Staffen Svea<3
När Svea hade tagits ifrån mig så sprutade tårarna, ja visste inte vad ja skulle ta mig till....
Men ja tror på ödet o ja tror ödet ville testa mig, dem gav mig min fina tjej, för att sedan ta ifrån henne för att vissa att ja e stark.... men samtidigt så levde en hund flera mil ifrån mig en röd räv som hette Olle, han hade fått flytta tillbaka till uppfödaren, o när ja fick reda på de så mejlade ja o ringde för att vissa mitt intresse för honom, o när ja fick mina bilder på honom så föll ja helt, denna hund skulle ja ha! o idag är han baaara min<3

Ja tror på ödet oavsätt hur hemskt detta låter, så tror ja att ödet visste att ja inte hade tid med valp o gav olle till en familj där han fick leva livet tills han var 6månader o då skulle han tillbaka till uppfödaren för att sedan kunna hitta mig<3

idag är ja den lyckligaste som har denna prins, men de e fortfarande jobbigt de där med Svea :(
 
Ikväll äter olle sin sista medicin o allt har gått jätte bra han har tagit dem som godis, första dagen va problem o få i honom, men alla andra dagar bara man skakar på burken kommer han fort som fan o vill ha sin medicin så de e skönt.

o nu går olle även utan tratt, då han trivs inte med den på, o han sköter de bra, så ja har valt o låta honom gå utan, o då får man vara med o ha koll så han inte slickar, men han e duktig o slickar sällan på såret :)
men under natten får han ha tratten på, o de har gått bra, ibörjan va de lite si o sådär... men nu funkar de bra :)
nu går han även med tratten på så de e stora framsteg :D